kilovoltinställningen

Kilovoltinställningen, ofta kallad kV-inställningen eller kVp, är den parameter som bestämmer toppspänningen som appliceras på röntgenröret i en radiografisk apparat. Den anger beamkvaliteten och därmed hur väl strålarna tränger igenom vävnad samt vilken bildkontrast som uppnås. Generellt ger högre kV en energirikare stråle med bättre genomträngning men lägre kontrast, vilket påverkar hur tydlig bilden blir i olika vävnader. Denna balans påverkar även stråldosen och möjligheten att få en tillräckligt tydlig bild i varierande delar av kroppen.

Kilovoltinställningen används tillsammans med mA och exponeringstid för att uppnå rätt receptorexponering och bildkvalitet. Valet av kV beror på undersökningens art, patientens storlek och området som avbildas, samt vilken kontrast som eftersträvas. Låg kV ger högre bildkontrast men kräver ofta längre exponering eller högre ström; högre kV ger bättre genomträngning i tjocka delar men reducerar bildkontrasten och kan kräva andra justeringar för att behålla rätt exponering.

Filtrering och anodmaterial påverkar hur kV:s energi överförs till fotonerna. Ökad filtrering gör strålarna hårdare och ökar halvvärdeslagret (HVL), vilket påverkar strålens penetrationsförmåga. Vid klinisk kvalitetskontroll följs standarder och kalibrering av kV och dos utförs regelbundet för att upprätthålla bildkvalitet och patient- och arbetsmiljösäkerhet.

Typiska kV-områden varierar mellan modaliteter: dentalröntgen ca 60–70 kV, thoraxröntgen ofta 110–125 kV, mammografi cirka 25–35 kV beroende på utrustning och teknik.