karensperioder

Karensperioder är väntetider inom den svenska socialförsäkringen när den försäkrade inte får ersättning under en ny sjukdoms- eller arbetsmarknadsrelaterad frånvaro. Begreppet används för att beskriva de dagar eller perioder där insatserna inte betalas ut enligt de olika försäkringsprogrammen. Hur länge en karensperiod varar och hur den beräknas skiljer sig mellan olika stöd och har ändrats över tid.

Inom sjukförsäkringen har karenstiden varit ett särskilt inslag i ersättningsflödet. Traditionellt talades det om en karensdag, en viss dag eller dagar utan sjukpenning. från 2019 infördes ett system med karensavdrag, där ersättningen påverkas dag för dag istället för att en fast dag helt utesluts. Detta har påverkat hur snabbt och i vilken omfattning sjukpenning betalas ut efter en sjukdomsstart. Regelverket kan vidmakthålla särskilda karensregler vid olika situationer, såsom förlängd sjukskrivning eller förändringar i arbetsförmåga.

För arbetslöshetsförsäkringen finns också karens eller väntetider i olika former,verkade genom försäkringarnas och myndigheters regler. Dessa karensperioder kan påverka när och hur mycket ersättning som betalas ut vid arbetslöshet eller andra ekonomiska stöd.

Sammanfattningsvis beskriver karensperioder de väntetider som begränsar utbetalningar av försäkringsersättningar i olika program. De regleras av lagstiftning och författningar som kan förändras över tid, och deras exakta längd och beräkning varierar mellan program och situationer.