kaloribalansen

Kaloribalansen är förhållandet mellan energiintag och energiförbrukning i kroppen. Den beskriver hur mycket energi som tillförs via mat och dryck jämfört med hur mycket energi som används för kroppsliga funktioner och vardagliga aktiviteter. Om intaget överstiger förbrukningen uppstår en positiv energibalans, och om förbrukningen överstiger intaget uppstår en negativ energibalans. En långsiktigt neutral balans är kopplad till en stabil vikt.

Energiintaget mäts vanligen i kilokalorier (kcal) eller kilojoules (kJ) och kommer från kolhydrater, protein, fett och alkohol. Energiförbrukningen består av basalmetabolism (grundläggande kroppsliga funktioner), termisk effekt av mat (energianvändning för smältning, absorption och metabolism av näringsämnen), samt fysisk aktivitet. Individuella faktorer som kön, ålder, vikt, kroppssammansättning och hormonella tillstånd påverkar BMR och total energiutgift. Vid beräkning används ofta Atwater-faktorer för att omvandla makronäringsämnen till energi.

Syftet med kaloribalansen är ofta vikt och kroppssammansättning: ett långsiktigt överskott leder generellt till viktökning, ett underskott till viktminskning. I praktiken varierar energibalansen över dagen, och kortsiktiga fluktuationer kan bero på vätska, glykogen och måltidsfönster. Därför används ofta veckovisa eller längre tidsramar vid bedömning av vikttrender.

Det finns kritiska nyanser: kaloribalansen är en förenkling av energireglerna och individuella responser varierar, särskilt när det gäller kroppssammansättning och hormonell reglering. Förändringar i makronutrientfördelning kan påverka mättnad, energitillgång och termogen effekt utan nödvändigtvis att ha samma effekt på vikt. Mätning av energibalans är också föremål för felkällor, inklusive felaktiga energivärden i livsmedel och osäkerhet i uppskattningar av energiförbrukning.