kabeltvnät

Kabel-TV-nät, eller kabel-TV-nätet, är ett fysiskt nätverk som används för att distribuera television och ofta även bredband och telefoni till hushåll. Nätet bygger vanligtvis på koaxialkabel och används med digital teknik där TV-kanaler paketeras och levereras som digitalt innehåll. I Sverige har kabel-TV länge drivits av både kommunala och kommersiella operatörer och utgör en betydande del av bredbandsinfrastrukturen, även om alternativa nätverk växer.

Arkitektur:

Ett kabel-TV-nät består vanligtvis av en central huvudstation (headend) som tar emot program från olika källor (fjärr-TV, satellit eller lokal uppsändning). Signalerna omvandlas till digitala format och sänds ut i nätet via trunk- och feeder-kabel. På gatorna finns noder och taps som förgrenar signalen via drop-lines till fastigheter och bostäder. Tvåvägskommunikation används för internet och telefoni, ofta med DOCSIS och QAM. Moderna nät är ofta hybridfiber–koax (HFC) där optisk fiber används i kärnan och koaxialkabel i distributionen.

Utrustning och standarder:

Kundens mottagning sker vanligtvis med set-top box eller tv-modem. Innehållet krypteras och hanteras av ett åtkomstsystem. Standarder som används är DVB-C för TV, MPEG-kodning, DOCSIS för bredband och QAM för modulering.

Tjänster och utveckling:

Kabel-TV-nät ger TV-kanalpaket och bredband, ibland telefoni och on-demand. Utvecklingen fokuserar på högre snabbhet, bättre bildkvalitet och ökad kapacitet genom uppgraderingar i nodinfrastruktur och överföringsteknik.

Framtid:

Nätet står inför konkurrens från fiber, IPTV och mobilnät. Många operatörer uppgraderar eller integrerar kabelnät med fiber, men kabel-TV-nätet används fortfarande i många områden.