köpprocessen

Köpprocessen, eller Köppen–Geiger-klimatklassificeringen, är ett system för att dela in jordens klimat i zoner utifrån månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd. Den utvecklades av Wladimir Köppen i slutet av 1800-talet och har därefter kompletterats och vidareutvecklats av Rudolf Geiger och andra senare klimatforskare. Systemet används ofta inom geografi, klimatforskning, ekologi och planering eftersom det ger en överskådlig bild av hur klimatet varierar globalt.

Klassifikationen delar in klimatet i fem huvudgrupper: A, B, C, D och E. A är tropiska klimat där den kallaste månaden vanligtvis har en medeltemperatur över 18°C. B omfattar torra klimat och används med undergrupperna BWh, BWk, BSh och BSk beroende på om det är varmt eller kallt samt öken respektive stäpp; torrhetsgränsen påverkas av temperatur och evapotranspiration. C är tempererade klimat där vintertemperaturen inte är alltför låg och minst en månad överstiger 10°C. D är kontinentala klimat med kalla vintrar och också minst en månad över 10°C. E utgör polarområden och delas in i ET (tundra) där varmaste månaden ligger mellan 0°C och 10°C, samt EF (is). Förutom huvudgrupperna används olika bokstavskomponenter för att beskriva nederbördsmönster: f (tillräcklig nederbörd i alla månader), s (torrt vinterhalvår) och w (torrt sommarhalvår), samt a, b, c, d som anger hur varma somrarna är i C- och D-klimaten. B-klimatens undergrupper anger om klimatet är varmt (h) eller kallt (k).

Köppens klassificering används globalt i klimatkartläggning, miljöanalyser och planering, men är ett förenklat system som inte fångar all regional variation eller framtida klimatförändringar lika exakt som mer dynamiska modeller.