jordrörelse

Jordrörelse är rörelser i jord eller berg ned mot eller i marken som uppstår av naturliga processer och mänsklig påverkan. Begreppet omfattar både långsamt föränderliga processer och plötsliga händelser som kan påverka byggnader, vägar, järnvägar och annan infrastruktur samt landskapets form och stabilitet.

Orsakerna till jordrörelse är varierade. Gravitationen driver nedåtriktade rörelser och jordens vattenbalans påverkas av nederbörd, avrinning och grundvattennivåer. Fryse- och tinande cykler kan få mark att växa och krympa, särskilt i lerjordar. Lera uppvisar ofta swellings- och shrinkagebeteenden som leder till deformation. Seismisk aktivitet kan inducera snabba jordrörelser. Mänsklig aktivitet som grundläggning, grundvattenuttag, dränerings- eller tunga belastningar och förändringar i markens dränering kan också orsaka eller förvärrar jordrörelser.

Typiskt kan jordrörelse delas in i långsamma och snabba former. Långsam sättning, markrörelser i leror, frostsprängning och växlande vatten- och vikttillstånd är exempel på kontinuerliga processer. Snabba händelser inkluderar jord- och lerskred, sten- eller jordras samt markupsänkningar vid underminerade områden eller tunga belastningar. Jordrörelser kan variera i omfattning från små deformationer till större, infrastrukturella hot.

Bedömning och övervakning av jordrörelse sker vanligtvis genom geotekniska undersökningar och kontinuerlig övervakning. Metoder inkluderar lutningsgivare, vertikala mätstavar, extensometrier, GPS-stationer och InSAR. Åtgärder för att hantera risker kan vara dräneringssystem, markstabilisering, stödmurar och anpassning av byggnader eller infrastruktur till de aktuella markförhållandena.

Jordrörelse har stor betydelse inom geoteknik, bygg- och samhällsplanering, där kunskap om markens beteende bidrar till säkrare konstruktioner och hållbar markanvändning.