jernoksid

Järnoxid är en grupp kemiska föreningar av järn och syre där järnet kan vara i oxidationstal +2 eller +3. De vanligaste rena oxiderna är järn(II)oxid FeO, järn(III)oxid Fe2O3 och järn(II,III)oxid Fe3O4. I naturen förekommer dessa som mineraler som hematit Fe2O3, magnetit Fe3O4 och goethit FeO(OH); hydratiserade former som limonit FeO(OH)·nH2O är också vanliga.

Järnoxid bildas naturligt vid oxidation och korrosion av järn och stål när metallen exponeras för syre och vatten. Den hydratiserade järn(III)oxiden utgör den typiska rostfilmen, men rost består ofta av blandningar av Fe2O3·nH2O och FeOOH. Denna process påverkar konstruktioner och infrastruktur genom att gradvis bryta ned järninnehållande material.

Användningar: järnoxider används som färgpigment i färg-, plast- och byggmaterial, där olika järnoxidföreningar ger röda, gula, bruna och svarta nyanser. Magnetit Fe3O4 används som magnetiskt material och i vissa katalytiska processer. Järnoxid i nanoform används inom medicinsk bilddiagnostik och riktad läkemedelsleverans, samt i glas, keramik och katalysatorer.

Egenskaper och säkerhet: järnoxider är generellt stabila under normala förhållanden och har olika magnetiska och färgmässiga egenskaper beroende på sammansättning. De är i allmänhet relativt ofarliga, men damm kan irritera luftvägarna vid hög exponering och stora utsläpp kan bidra till miljöföroreningar.