intercellulærrummet

Intercellulærrummet, ofta kallat intercellulärt utrymme, är de utrymmen som skiljer celler åt i vävnaderna. Det utgör en del av den extracellulära miljön och innehåller interstitiell vätska samt små proteiner och metaboliter som diffunderar mellan blodkärl och celler. Utrymmet begränsas av cellmembran, den underliggande basalmembranen och den extracellulära matrixen.

Sammansättning och struktur präglas av interstitiell vätska och den extracellulära matrixen, som består av kollagen, elastin och proteoglykaner. Intercellulærrummet fungerar som diffusionscentrum där näringsämnen, gaser, hormoner och avfallsprodukter överförs mellan blodkärl och celler. I epitellvävnad och andra vävnader regleras utrymmet också av olika celljunctions, såsom tight junctions och adherens junctions, som begränsar paracellulär transport.

Funktionerna inkluderar närings- och gasutbyte, avlägsnande av avfallsprodukter samt möjliggörande av cellernas migration och kommunikation inom vävnaden. Denna miljö följer också med i immunologiska processer, eftersom immunceller kan röra sig genom intercellulærrummet vid inflammation eller försvar.

Regleringen av intercellulærrummet sker främst genom hydrostatiska och kolloidosmotiska krafter över kapillärväggen samt lymfatisk drainage. Förändringar i vätskebalansen kan leda till ödem, där utrymmet fylls med överskottsvätska. Inflammation kan öka kapillärpermeabilitet och därmed öka mängden vätska och proteiner i intercellulærrummet.

Se även: interstitiell vätska, extracellulär matrix, epitel, lymfsystem.