injektionstryck

Injektionstryck är den tryckkraft som appliceras under en injektionsprocess för att pressa ett flytande material—ofta smält plast eller liknande vätska—genom en sprutkanal och in i en form eller ett system. Begreppet är särskilt centralt inom plastinjektion (injektionsgjutning), där rätt injektionstryck är avgörande för att uppnå fullständig fyllning och god dimensionsstabilitet hos den färdiga produkten.

Trycket mäts vanligtvis i bar eller megapascala och registreras av trycktransduktorer i injektionsmaskinen under hela cykeln. Fyllningsfasen kräver ofta ett högt tryck för att snabbt fylla formen, medan pack- eller hålltryck upprätthålls längre för att motverka krympning och säkerställa tätt slut.

Faktorer som påverkar injektionstrycket inkluderar materialets viskositet och temperatur, formens geometri och spridning (gates och вентиля), maskinens design (snurr- eller skruvsystem), back- eller baktryck samt den aktuella injektionshastigheten. Olika material kräver olika tryckprofiler; glasfyllda eller högre vridbara resiner kan kräva högre tryck än enklare termoplaster.

Typiska värden för injektionstryck i plastinjektion ligger ofta i intervallet flera hundra till över två tusen bar (ungefär 50–200 MPa), beroende på material och delens geometri. För högt injektionstryck kan orsaka defekter som flash, ojämn fyllning eller ökat slitage på utrustningen, medan för lågt tryck kan leda till ofullständigt fyllda formar.

Modern processkontroll använder trycksensorer och closed-loop styrning för att optimera tryckprofilen och förbättra reproducibilitet och kvalitet.