tryckkraft

Tryckkraft är den kraft som uppstår när ett vätske- eller gastryck verkar mot en yta. Den verkar vinkelrätt mot ytan (normal riktning). För en planar yta ges tryckkraften av F = p · A, där F är kraft, p är tryck och A är ytan.

I vätskor i vila ökar trycket med djupet enligt p = p0 + ρ g h, där p0 är trycket vid ytan, ρ är densiteten, g är gravitationsaccelerationen och h är djupet. I atmosfären varierar trycket också med höjden. Tryck används ofta som mått på kraft per yta i olika sammanhang, från vattenpelare till luftlager.

Användningar och principer: inom hydraulik används tryckkraften för att överföra energi och utföra arbete. Pascals princip säger att tryckförändringar i en vätska vid jämvikt överförs oförändrat i alla riktningar, vilket möjliggör överföring av kraft mellan olika ytor och konstruktioner. F = p · A kan användas för att beräkna kraften som verkar på ett område vid ett givet tryck, och kraften skalar med yta.

Enhet och mätning: tryck mäts i pascal (Pa). 1 bar = 10^5 Pa och 1 atm ≈ 101325 Pa. Exempel: en yta på 0,2 m^2 utsätts för 50 000 Pa ger en tryckkraft på F = 0,2 × 50 000 = 10 000 N.

Skillnader: tryckkraft är den normala kraften mot en yta; friktionskraft och dragkraft verkar parallellt och beror på yta och rörelse.