informationsinfrastrukturens

Informationsinfrastrukturens begrepp avser de gemensamma tekniska, organisatoriska och rättsliga resurser som möjliggör insamling, bearbetning, överföring, lagring och spridning av information i samhället. Den omfattar nätverk och kommunikationsteknik, datahallar och molninfrastruktur, programvara och applikationstjänster samt data och metadata som gör det möjligt att hitta, bearbeta och tillgängliggöra information över olika plattformar och tjänster. Den består av offentliga myndigheter, privata företag och forskningsorganisationer och regleras genom olika avtal, standarder och lagstiftning.

Centrala komponenter är nätverk och kommunikationsteknik såsom bredband och mobil infrastruktur; lagring och bearbetning inklusive datahallar, edge- och molntjänster samt databaser; programvara och plattformar som stödjer applikationer och dataanvändning; samt data, metadata och livscykelhantering med relevanta åtkomstkontroller och integritetsprinciper.

Styrning och standarder sker inom ramen för rättsliga krav som dataskydd och säkerhet samt sårbarhetshantering och kritisk infrastruktur. Interoperabilitet uppnås genom gemensamma gränssnitt och standarder som möjliggör kommunikation över organisationsgränser.

Säkerhet och motståndskraft är centrala aspekter: riskhantering, incident- och kontinuitetsplanering, samt redundans och geografisk spridning av kritiska resurser. Samarbete mellan offentliga och privata aktörer samt nationella och internationella ramverk stöder resiliens och skydd av informationstillgångar.

Informationsinfrastrukturens funktion är att fungera som grund för ekonomi, samhällsservice, utbildning och forskning och står under konstant utveckling i takt med ny teknik, digitalisering och ökade krav på integritet och säkerhet.