hydrolysning

Hydrolysning är processen där en molekyl bryts ned genom reaktion med vatten. Vid hydrolys tillförs vatten som delar upp en kemisk bindning och bildar nya ändar hos de resulterande molekylerna. Reaktionen kan ske kemiskt under sura eller basiska förhållanden eller katalyseras av enzymer i biologiska system.

Kemisk hydrolysning kan ske genom syra- eller bas-katalys och används ofta för att bryta ner stora föreningar i livsmedel och kemisk industri. Exempel är hydrolys av esters (saponifikation), hydrolys av glykosider och spjälkning av peptider under särskilda villkor. Enzymer som katalyserar hydrolysningar kallas hydrolaser (EC 3.1) och inkluderar proteaser, lipaser, amylaser och nukleaser. Dessa bryter specifika bindningar, till exempel peptidbindningar i proteiner, esterbindningar i lipider, glykosidbindningar i sockerarter och fosfodiesterbindningar i nukleinsyror.

Exempel på biologisk betydelse är sackaros till glukos och fruktos av invertas, stärkelse till glukos av amylaser, samt nedbrytning av proteiner till aminosyror av proteaser. Nukleinsyror bryts ned till nukleotider av nukleaser.

Betydelse och tillämpningar: hydrolysning är central inom biokemi och industriell bioteknik. Den används för att producera enkla sockerarter ur stärkelse, bryta ned makromolekyler i matsmältningen och i produktion av livsmedelsingredienser, bioetanol och läkemedelskomponenter. Faktorer som pH, temperatur och närvaro av enzymer påverkar hastigheten och riktningen av hydrolysningen.