gasbobler

Gasbubblor är fickor av gas som finns inneslutna i en vätska eller, i mindre vanliga fall, i ett fast material. De varierar i storlek från mikrometer till centimeter och tenderar att stiga i vätskan tack vare buoyans. Bubblorna bildas när upplöst gas avlöses ur lösningen eller frisätts av en kemisk reaktion, eller när gas fångats vid ytor av ojämnheter eller föroreningar. Nukleation kan ske heterogent vid kärnmaterial eller inklusioner eller homogent i vätskan när övermättnad uppnås.

I naturen spelar gasbubblor en viktig roll i gasutbytet mellan vatten och atmosfären samt i transporten av volatila ämnen som koldioxid och metan från sediment till ytan. I haven och sjöar bidrar bubblorna till gasfluxer och kan påverka lokal kemi och syrgashalt. Inom geologi och vulkanologi bildas gasbubblor i magma (vesiklar), vilket påverkar viskositet och utbuktning. I drycker som kolsyrade drycker bildas bubblor av kolsyra, vilket ger frigöring av doftämnen vid upphällning och drickande.

Fysiska egenskaper och dynamik: bubblornas storleksfördelning förändras genom tillväxt, sammanfogning och upplösning; ytspänning och diffusion av upplöst gas styr livslängd och stighastighet. Detektion och studier sker med optiska metoder, höghastighetskameror, akustik eller röntgen- eller CT-tekniker för multiphaseflöden.

Användning och risker: bubblor används i luftning, flotationsprocesser och fermentering inom industrin. Oönskade bubblor avlägsnas vid avgasning för att undvika problem i rörsystem och processer. Inom medicin och säkerhet kan gasbubblor i blodet orsaka gasembolism eller dekompressionssjuka; kontrollerad bubbelbildning används i terapeutisk ultraljud och riktad läkemedelsleverans.