färgkometer

Färgkometer är en svensk term som används för att beskriva kometer vars koma eller svans visar uppenbara färger när de studeras med fotografering eller spektroskopi. Begreppet används främst i populärvetenskaplig framställning och i klassrums- och amatöroversikter för att beskriva skillnader i synlig färg mellan olika kometer eller mellan olika delar av samma komet.

Orsakerna till färgerna i en färgkomet faller i två huvudkategorier. För det första reflekteras solljus av dammpartiklar i koma och svansen; denna scattering ger en bred färgton som ofta är gulröd eller beigefärgad beroende på partikelstorlek och avstånd från solen. För det andra uppstår färger genom emissioner från gaser som frigörs när isskikt sublimerar. Dessa molekyler och atomer ger specifika färger via elektronövergångar i radikaler och ioner, ofta blått eller grönt från CN och C2-band samt blått från olika gasjoner i svansen. Den exakta färgen varierar med kometens kemiska sammansättning, solstrålning, avstånd till solen och dammpartikelstorlek.

Observationer av färgkometer använder färgfilter och spektroskopi för att särskilja reflekterat ljus från emissioner. Genom att mäta intensiteten i olika band kan forskare avgöra vilka molekyler som finns i koma och hur aktiviteten varierar över tid. Färgvariationer kan uppstå inom samma koma, mellan olika regioner och efter episodiska ökningstillstånd.

Termen färgkometer används inte som en formell klassificering av kometer, utan som ett begrepp i utbildnings- och vetenskapskommunikation för att beskriva observerbara färgfenomen hos kometer.

Se även: komet, spektroskopi, CN, C2, gas- och dammkomponenter.