frukttillväxt

Frukttillväxt är den biologiska processen där en blomväxters ovarie utvecklas till en frukt efter pollination och befruktning. Under frukttillväxt ökar fruktens massa och volym genom en kombination av celldelning och cellsträckning, samtidigt som näringsämnen, sockerarter och färgämnen lagras. Den färdiga frukten är ätbar och fungerar som spridningsmedi­a för fröna.

Utvecklingsförloppet består av flera faser. Först följer fruktset där befruktade frön startar tillväxtprocessen. Detta följs av en period av snabb tillväxt där antalet celler först ökar och sedan expanderar cellerna. Slutligen inträffar mognad, då vätska omfördelas, socker byggs upp, syra minskar och färg utvecklas. I vissa frukter förekommer även mjukning av cellväggar.

Hormonal reglering är avgörande för frukttillväxten. Auxin från frön främjar fruktset och tidig tillväxt, medan gibberelliner och cytokininer stödjer celltillväxt i tidiga skeden. Ethylen spelar en central roll i mognadsprocessen hos många frukter. Klinmakteriska frukter uppvisar en tydlig ökning i etylenproduktion och respiration vid mognad, medan icke-klimakteriska frukter mognar utan en stark etylenökning.

Variationen i frukttillväxt mellan arter beror på genetiska faktorer och miljö. Begreppen klimakteriska och icke-klimakteriska frukter används för att beskriva skillnader i mognadsreglering; exempel på klimakteriska frukter är banan och tomat, medan druvor, citrus och jordgubbar ofta klassas som icke-klimakteriska. För jordbruk och livsmedelsvetenskap är förståelsen av frukttillväxt viktig för att öka skörd, kontrollera mognad och förbättra smak, textur och lagringsförmåga. Miljöfaktorer som temperatur, vattentillgång och näring påverkar både cellantal, cellstorlek och mognadsprocessen, vilket kan leda till variation i fruktstorlek och kvalitet.