fisketrycket

Fisketrycket, eller fisketryck, är ett begrepp inom fiske och fiskförvaltning som beskriver hur intensivt fisket exploaterar en fiskstam. Det uttrycks vanligtvis som fiskemortaliteten F eller som exploateringsgraden, vilken anger den andel av stocken som fångas under en viss period. Begreppet kopplar samman fiskets aktivitet med populationens dynamik: ett högt fisketryck i förhållande till stockens produktivitet kan leda till minskning av beståndet, förändrad åldersstruktur och sämre rekrytering.

Hur fisketrycket mäts och tolkas: Stockbedömningar skattar F och förhållandet mellan nuvarande fiskemortalitet och den nivå som ger maximalt hållbar avkastning (Fmsy). Andra indikatorer är fångst per enhet ansträngning (Cpue), förändringar i reproduktionsbiomassa och rekrytering. Förvaltningen syftar till att hålla fisketrycket på nivåer som gör att bestånden behåller sin produktivitet över tid. Klimatförändringar, ekologiska interaktioner och migrationsmönster påverkar det faktiska fisketrycket.

Styrning och åtgärder: För att minska fisketrycket används kvoter (Total tillåten fångst, TAF), gränser för fisketryckets intensitet, säsongsstängningar, redskapsrestriktioner och marina skyddsområden. I Sverige ansvarar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) för att fastställa mål och referenspunkter, bland annat Fmsy, och för att följa upp bestånden genom regelbunden stockbedömning.