fettskiktets

Fettskiktet är ett lager av fettväv som finns i flera delar av människokroppen. Det består huvudsakligen av vit fettväv och i mindre mån av brunt fettväv. De viktigaste delarna är subkutant fett, som ligger direkt under huden, och visceralt fett, som finns kring inre organ i bukhålan och kring organ som hjärta och tömmade tarmar. Fettväven förekommer också i andra depåer som oment, mesentrium och runt njurarna.

Fettskiktets celler kallas adipocyter och lagrar energi i form av triglycerider. Förutom energilagring fungerar fettväven som ett endokrint organ som producerar adipokiner som leptin och adiponectin samt olika cytokiner. Dessa signalsubstanser påverkar inte bara metabolism utan även inflammation och insulinkänslighet i kroppen.

Fettskiktet har olika funktioner. Det fungerar som energireserv, ger isolering mot kyla och skydd mot mekanisk stöt. Subkutant fett är vanligtvis mer kopplat till isolering och termoreglering, medan visceralt fett är närmare organen och har starkare koppling till metabola risker vid överskott.

Utveckling och storlek på fettskiktet styrs av genetiska faktorer, könshormoner samt livsstil. Fettlagrets storlek ökar genom hypertrofi av befintliga adipocyter och i långvariga fall även genom ökning av antalet fettceller (hyperplasi).

Hälsorelaterade aspekter är centrala. Överskott av visceralt fett är starkt associerat med insulinresistens, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Mätmetoder inkluderar midjemått, BMI och bilddiagnostik som CT eller MRI för att bedöma fettfördelning.

Sammanfattningsvis är fettskiktet ett mångfacetterat vävnadslag som lagrar energi, isolerar och deltar i hormonell kommunikation, samtidigt som överskott särskilt i det viscerala området kan påverka hälsa negativt.