förutsägelser

Förutsägelser är påståenden om framtida händelser som baseras på information, teorier eller modeller. Begreppet används i vardagligt tal men inom olika fält kan man skilja mellan prognoser, bedömningar och gissningar; de senare uppfattas ofta som mindre systematiska och mer osäkra. En förutsägelse kan vara avsedd att ge sannolika utfall snarare än säkert resultat och uttrycks vanligen som sannolikheter, intervall eller villkor.

Kategorierna inkluderar vetenskapliga förutsägelser, tekniska prognoser och ekonomiska eller sociala prognoser. Vetenskapliga förutsägelser baseras på teorier och observerade data och används ofta för att förutse mätbara fenomen som väder, klimat, befolkning eller ekonomiska utfall. Metoderna innefattar modellbyggande, statistisk analys, dataanalys och ibland simuleringar eller maskininlärning.

Osäkerhet är en central del av förutsägelser. De anges ofta med sannolikheter, konfidensintervall eller tydlig kommunikation av villkor och antaganden. Kvaliteten och tillförlitligheten beror på data, modellernas styrka och hur väl systemet kan beskrivas. I komplexa och dynamiska system kan små fel i antaganden leda till stora avvikelser över tid.

Historiskt har människor sökt förutsägelser för att planera och fatta beslut. Inom vetenskapen har utvecklingen av kvantifierade osäkerheter och modeller varit viktiga framsteg som ökat precisionen hos förutsägelser, medan gränserna ofta gör sig påmind när systemet är icke-linjärt eller mycket komplext.