gissningar

Gissningar är pluralformen av gissning, ett vanligt svenskt ord som beskriver antaganden, påståenden eller uppskattningar som görs utan fullständig information eller bevis. I vardagligt tal används gissningar ofta för snabba bedömningar eller magkänslor, medan en gissning i mer formella sammanhang kan vara en tentativ slutsats baserad på tillgänglig men begränsad data.

Skillnaden mellan gissningar och uppskattningar ligger ofta i systematik och syfte. Uppskattningar är vanligtvis baserade på data, metoder och beräkningar för att ange ett medelvärde, ett intervall eller en prognos. En gissning är ofta mindre strukturerad och kan vara mer subjektiv eller hypotetisk, även om den ibland också kan vara välgrundad när man har erfarenhet eller analogier.

Inom vetenskap och beslutsfattande används gissningar som initiala hypoteser, som delar av snabbbedömningar eller som expertbedömningar i avsaknad av full information. För att förbättra gissningar betonas ofta insamling av data, sannolikhetsbedömningar, kalibrering och uppdatering när ny information blir tillgänglig (till exempel Bayesiansk uppdatering).

Vanliga kognitiva biaser som påverkar gissningar är överkonfidens, tillgänglighetsheuristik och bekräftelsebias. Medveten användning av data och transparens kring osäkerhet kan bidra till mer tillförlitliga slutsatser.

Se även: uppskattning, prognos, Bayesiansk statistik, kognitiv bias.