fördelningseffekter

Fördelningseffekter avser hur kostnader och förmåner av en policy, prisförändringar eller marknadssituationer fördelas mellan olika grupper i samhället. Begreppet används inom ekonomi, offentlig finans och samhällsvetenskap för att analysera rättvisa och effektivitet hos beslut.

Effekterna kan delas in i vertikala och horisontella fördelningar: vertikal hänvisar till hur olika inkomstgrupper drabbas, horisontell till hur liknande individer hanterar lika fall. Effekterna kan vara direkta (t.ex. en skatt som påverkar nettolönen) eller indirekta (t.ex. prisändringar som påverkar konsumtion). De kan uppträda på kort eller lång sikt.

Mätning och metod: incidensanalys eller fördelningsanalyser; mikrosimuleringar av skatte- och bidragssystem; användning av inkomst- eller konsumtionsdata, samt mått som Gini-koefficient, Theil-index eller Palma. Data från hushållsundersökningar och administrativa uppgifter används ofta.

Användningsområden: utvärdering av skatte- och transfereringsreformer, subventioner, prisregleringar och klimatpolitik; analys av jämlikhets- och välfärdseffekter samt policyrisker såsom stigmatisering eller arbetsutbud. Resultaten vägleds av antaganden om beteende och jämför olika scenarier.

Begränsningar: beräkningar av fördelningseffekter är känsliga för val av mått, data och strukturella antaganden. Effekterna kan skifta över tid och i olika ekonomiska miljöer, och heltäckande bedömningar kräver ofta kompletterande analys av konsekvenser för välfärd och effektivitet.