esofagusträning

Esofagusträning, eller träning av esofagus, är en rehabiliteringsmetod som syftar till att förbättra esofagus motorik och sväljfunktion genom strukturerade övningar. Metoden används vanligtvis av logoped eller fysioterapeut/arbetsterapeut i samarbete med läkare vid dysfagi som uppkommer efter stroke, hjärnskada, neurologiska sjukdomar eller åldersrelaterade förändringar.

Syftet är att stärka esofagusperistaltiken, förbättra koordinationen i sväljningen och därmed minska kvarvarande mat eller vätska i esofagus samt risken för aspiration. Behandlingen anpassas till patientens tillstånd och kan kombineras med kostråd, positioneringstekniker och andningsövningar.

Vanliga tekniker inom esofagusträning kan omfatta specifika sväljövningar som syftar till bättre esofagal clearance och ibland övre esofagussfinkterns funktion, till exempel Mendelsohn-manövern, Shaker-övningen och supraglottiska sväljningar. I vissa program ingår även andnings- och hållningsövningar samt rörlighets- och muskelförstärkning i huvud- och nackregionen. Övningarna utförs ofta som klinikprogram och som hemprogram, vanligtvis över flera veckor, med regelbunden uppföljning.

Bevisläget för esofagusträning varierar. Det finns mest forskning inom orofaryngeal dysfagi och bedömningar för esofageala dysfagier varierar mellan individer. Det är viktigt med professionell bedömning och uppföljning eftersom felutförande kan öka risken för obehag eller aspiration.