encyklopedier

Encyklopedier är uppslagsverk som sammanfattar kunskap inom ett brett spektrum av ämnen. De består vanligen av artiklar som behandlar begrepp, händelser, personer och fenomen och är ordnade alfabetiskt. Varje artikel innehåller ofta definitioner, historik och hänvisningar till källor. Målet är att ge en tillförlitlig överblick och fungera som en grundläggande utgångspunkt för vidare forskning.

Ordet encyklopedi kommer från grekiskans enkyklopaideía och latiniserats till encyclopaedia. Den moderna genren växte fram under upplysningen, med projekt som Encyclopædia Britannica (1768) och liknande nationella uppslagsverk som började sammanfatta vetenskaplig kunskap i omfattande artiklar. Under 1800- och 1900-talen utvecklades både allmänna uppslagsverk och specialiserade verk. Digitaliseringen från 1990-talet omvandlade landskapet genom elektroniska databaser och onlineversioner.

Typerna varierar mellan allmänna encyklopedier som täcker många ämnen och specialiserade verk som fokuserar på ett fält som medicin eller kultur. Strukturen innefattar ofta alfabetiska artiklar med korsreferenser, illustrationer och källhänvisningar. Redaktionell prövning varierar: vissa verk har formell peer review, andra redigeras av sakkunniga utan strikt granskning. Digitala upplagor möjliggör kontinuerlig uppdatering.

Tillgänglighet och kvalitet varierar mellan format. Online-encyklopedier och fria licenser har ökat tillgången, medan traditionella uppslagsverk ofta kräver prenumeration. Öppen redigering kan öka täckning men kräver kritisk läsning och källhänvisningar. Kritiker lyfter frågor om partiskhet, urval och felaktigheter.

I Sverige har äldre verk som Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok varit betydelsefulla, medan Nationalencyklopedin varit ledande i modern tid. Encyklopedier används i utbildning och forskning för att få översiktlig kunskap och som ingång till källor.