efterfrådan

Efterfrågan är den kvantitet av en vara eller tjänst som konsumenter är villiga och har råd att köpa vid olika prisnivåer under en given tidsperiod. Den används inom nationalekonomi för att beskriva hur pris och andra faktorer påverkar hur mycket som köps. Efterfrågan kan gälla en enskild konsument eller marknaden som helhet, där marknadens efterfrågan är summan av alla individuella preferenser.

Lagen om efterfrågan beskriver en omvänd relation mellan pris och den köpta mängden, ceteris paribus: när priset faller ökar den efterfrågade kvantiteten oftast. Följden är att efterfrågekurvan lutar nedåt. Denna lutning förklaras ofta av substitutions- och inkomsteffekter samt av avtagande marginalnytta.

Rörelser längs efterfrågekurvan uppstår när priset ändras. Skift i efterfrågekurvan uppstår när andra faktorer ändras: inkomst, priser på relaterade varor (substitut och komplement), konsumentpreferenser, förväntningar om framtida priser eller inkomst, antal köpare samt politiska åtgärder som skatt eller subventioner. Tillfälliga faktorer som mode eller säsong kan också spela in.

Ekonomisk analys använder olika former av elasticitet: priselasticitet av efterfrågan mäter hur mycket den köpta kvantiteten ändras i förhållande till priset; formeln är procentuell förändring i kvantitet delat med procentuell förändring i pris. Elasticiteten delas ofta in i elastisk (>1), inelastisk (<1) och enhetlig (=1). Andra mått är inkomstelasticitet och korselasticitet för relationen mellan efterfrågan på olika varor.

Efterfrågan används för att förutsäga prisbildning, analysera marknader och utforma ekonomiska policyer. Den spelar en central roll i teorier om konsumtion och välfärd, men antaganden som ceteris paribus och informationens begränsningar innebär att verkliga mönster kan skilja sig från enkla modeller.

---