dubbelbindingar

Dubbelbindningar är en typ av kemisk bindning som uppstår när två atomer delar på fyra valenselektroner, snarare än de två som delas i en enkelbindning. Detta innebär att det finns två bindningspar mellan de två atomerna. Dubbelbindningar är starkare och kortare än enkelbindningar. De är vanligare mellan atomer av samma grundämne, såsom kol i eten (C2H4), men kan också förekomma mellan olika atomer, som i karbonylgruppen (C=O) som finns i aldehyder och ketoner.

När en dubbelbindning bildas, är en av bindningarna en sigma-bindning (σ), som är en stark, direkt koppling mellan atomkärnorna. Den andra bindningen är en pi-bindning (π), som är svagare och bildas genom överlappning av p-orbitaler ovanför och under sigma-bindningens axel. Denna pi-bindning begränsar rotationen kring bindningen, vilket kan leda till isomeri i molekyler som innehåller dubbelbindningar.

Förekomsten av dubbelbindningar påverkar en molekyls reaktivitet. Dubbelbindningar är ofta platser där kemiska reaktioner sker, särskilt additionreaktioner där atomer eller grupper läggs till molekylen över dubbelbindningen. Detta gör föreningar med dubbelbindningar, såsom omättade kolväten, viktiga inom organisk kemi och industrin för framställning av plaster och andra material.