droppspridning

Droppspridning är spridningen av vätskedroppar i luft eller vatten. Begreppet används i flera sammanhang, främst inom epidemiologi och jordbruk. Inom hälsa och smittskydd beskriver det hur större droppar som bildas vid hosta, nysning eller prat transporteras över korta avstånd och kan avsättas på personer eller ytor. Särskilda förhållanden som temperatur, luftfuktighet och ventilation påverkar hur långt och hur länge dropparna finns kvar i miljön.

Inom epidemiologi används begreppet ofta tillsammans med begreppet aerosoler för att beskriva olika mekanismer för överföring av smitta. Större droppar tenderar att falla till marken eller ytor inom ett par meter, medan mindre droppar kan förbli suspenderade i luften längre tid och spridas av luftströmningar. Risker ökar i trånga eller dåligt ventilerade miljöer och vid nära kontakt mellan människor. Skyddsåtgärder inkluderar fysisk distansering, handsprit och skyddande mun-näsa skydd.

I jordbruk, skogsbruk och miljöteknik används termen för spridning av sprut- eller bevattningsdroppar från utrustning. Dropparnas storlek och utformningen av sprutstrålen avgör hur långt dropparna färdas och hur stor del som avdriftsbildas till omgivningen. Fina droppar är mer benägna att avdrifta vid vind och brus, medan grövre droppar avsätts närmare sprutan. Driftbegränsningar och miljöhänsyn kräver rätt nozzleval, spruttryck, avstånd samt tidpunkter för applicering.

Mätning och modellering av droppspridning sker genom droppstorleksfördelningar, laboratorie- och fältförsök samt beräkningsmodeller som CFD. Resultat används för att bedöma risker och utforma åtgärder som ventilation, filtrering, avståndsrekommendationer och driftanpassningar.