deltagerbaserad

Deltagerbaserad är ett svenskt adjektiv som beskriver processer, metoder eller arbetssätt där aktiva deltagare och relevanta intressenter har inflytande över mål, utformning och genomförande. Begreppet används inom flera samhällsvetenskapliga och praktiska områden och syftar till att göra arbete mer relevant, legitimt och användbart genom att låta berörda parter bidra som lika parter i kunskapsproduktion och beslutsfattande.

Användning och sammanhang inkluderar deltagerbaserad forskning, deltagerbaserad design och co‑design, deltagerbaserad policyutveckling och deltagande i stadsområden eller hälso- och vårdprojekt. Vanliga kännetecken är gemensamt måldrivande, återkopplingsloopar, och betoning av lokalt eller erfarenhetsbaserad kunskap som tillägg till eller exempelvis som komplement till expertkunskap.

Principer som ofta förknippas med deltagerbaserade arbetssätt inkluderar ökat inflytande och delaktighet, inkludering av olika röster, öppen kommunikation, iterativt arbetssätt och gemensamt ansvar för resultat. Metoder kan vara 민주 workshops, medborgarjuryer, co‑designworkshops, participatory mapping, fältstudier och användning av advisory boards eller referensgrupper.

Fördelar inkluderar ökad relevans och legitimitet, bättre anpassning till lokala behov, ökat ägandeskap och potentiellt högre kvalitet på data och lösningar. Utmaningar kan vara tidskrävande processer, risk för partiskhet eller tokenism, komplexa maktstrukturer och krav på resurser samt kompetens i att facilitera deltagande.

Deltagerbaserade arbetssätt står nära begrepp som deltagarinflytande, co‑production och användar-/medborgarcentrerad design, och betonar ömsesidig lärande och gemensamt värdeskapande.