cigarettrökning

Cigarettrökning är när en person röker en cigarett och drar in röken som bildas när tobaken bränns. Röken innehåller nikotin samt tusentals andra kemikalier. Nikotinet ger en snabb överföring till hjärnan och matar ett starkt beroende, vilket gör det svårt att sluta trots kännbar skada för hälsan.

Hälsorisker med cigarettrökning är omfattande. Regelbunden rökning ökar risken för lungcancer, hjärt–kärlsjukdomar och kroniska lungsjukdomar som KOL, samt förtidig död. Rökningen påverkar även andra organ och framtida hälsotillstånd. Röken är inte bara skadlig för den som röker utan även för personer i närheten genom så kallad passiv eller sekundär rökning. Under graviditet ökar rökning risken för missfall, låg födelsevikt och fosterskador.

Nikotinets beroendeframkallande egenskaper är centrala i cigarettrökning. Regelbunden användning leder till tolerans och utveckling av abstinenssymptom vid försök att sluta, vilket kan bidra till återfall. Abstehållning och långsiktigt rökande ökar risken för svårigheter att sluta utan stöd.

Förebyggande och beroendehantering omfattar politiska åtgärder och hälso- och sjukvårdsinsatser. Offentliga rökförbud, skatter och varningstexter på tobaksprodukter syftar till att minska användningen och skydda omgivningen. Åldersgränser och reklamförbud är vanliga verktyg i tobakscontrol. Stöd vid upphörande kan inkludera Nikotinersättningsterapi (plåster, tuggummi), receptbelagda läkemedel (t.ex. vareniclin, bupropion) och rådgivning eller digitalt stöd.

Trenderna varierar globalt, men många höginkomstländer uppvisar en minskning av rökning över tid. I Sverige har tobaksprevention varit stark, med traditionellt användning av snus som alternativ till rökning; alla tobaksprodukter medför hälsorisker, och policyer syftar till att minska användningen av samtliga produkter.