cellepopulasjoner

Cellepopulationer är grupper av celler som delar gemensamt ursprung eller kännetecknas av liknande celtyp och funktion inom en vävnad eller i en cellkultur. De kan uppstå under utveckling eller genom replikation och differentiering av stam- och progenitorceller, och deras sammansättning kan variera över tid.

Inom en cellepopulation finns ofta betydande heterogenitet i genuttryck, metabolism, cellcykelstatus och svar på miljöfaktorer. Denna variation kan bero på genetiska och epigenetiska faktorer samt skillnader i mikro-miljö och intercellulära kommunikation.

Dynamik och storlek hos cellpopulationer styrs av processer som celldelning, programmerad celldöd, differentiering och migration. Mikro-miljön, näringsstatus, signalvägar och kemokiner påverkar hur en population växer och hur undergrupper bildas och försvinner.

Forskning om cellepopulationer använder flera centrala metoder. Flödescytometri mäter molekylära markörer i enskilda celler, medan enskildcells RNA-sekvensering (scRNA-sekvensering) kartlägger heterogenitet i transkriptionsprofiler. Klonal spårning och lineage tracing följer hur olika celler härstammar från en gemensam resa över tid, och tidsseriemodeller används för att beskriva dynamiken.

Betydelse och tillämpningar av studie av cellepopulationer är breda. Inom utvecklingsbiologi och vävnadsregenerering hjälper det att förstå differentiering och homeostas; inom cancerforskning belyser det intrapopulations heterogenitet och hur den påverkar behandling och progression. Kunskap om cellepopulationer är central i stamcellsforskning, terapiutveckling och grundläggande cellbiologi.