cellepopulationer

En cellpopulation är en grupp celler inom en vävnad eller ett organ som har gemensamt ursprung, utvecklingsstadium eller funktionella egenskaper vid en given tidpunkt. Populationen kan definieras utifrån uttrycket av specifika markörer, av gemensamma genuttrycksprofiler eller av liknande funktioner. Till exempel kan immuncellpopulationer eller populationer av stam- och progenitorceller utgöra en enhet med delade uppgifter eller ursprung.

Cellpopulationer uppvisar ofta heterogenitet; även inom en population kan celler variera i genuttryck, metabolism eller respons på stimuli. Denna variation uppstår under utveckling, i vävnadsförändringar och i sjukdomar som cancer där underpopulationer kan ha olika tillväxt- eller behandlingssvar. Populationsdynamik sker också genom differentiering, celldelning och selektion över tid.

Forskningen om cellpopulationer använder flera metoder för att kartlägga deras egenskaper. Flödescytometri och masscytometri (CyTOF) mäter yttre och inre markörer; immunohistokemi används för att lokalisera celler i vävnad; och single-cell RNA-sekvensning kartlägger enskilda cellers transkriptionsprofiler. Analysmetoder inkluderar klustring för att identifiera celltyper och trajektoriell analys (pseudotid) för att följa differentiationsvägar och hur subpopulationer utvecklas i förhållande till varandra.

Betydelse: förståelsen av cellpopulationer är central inom utvecklingsbiologi, immunologi och onkologi. Den förklarar hur vävnader upprätthålls, hur sjukdomsprocesser uppstår och hur behandlingar kan anpassas. Exempelvis identifieras tumörens subpopulationer och cancerstamceller, och immunterapier kan riktas mot specifika cellpopulationer för bättre effekt.