brusförväxling

Brusförväxling är ett begrepp som används inom telekommunikation och relaterade områden för att beskriva hur brus eller störningar i en kommunikationskanal leder till felaktiga uppfattningar eller förväxlingar av signaler. Begreppet fångar två huvudsituationer: när brus uppfattas som en del av signalen, och när själva signaler blandas ihop eller tolkas fel på grund av störningar. Det kan förekomma i både analoga och digitala system, i radiokommunikation, ljud- och videolänkar samt i kognitiva sammanhang där människans perception störs av bakgrundsbrus.

Orsakerna till brusförväxling är varierande och innefattar lågt signal-till-brusförhållande, interferens från andra källor, multipath-spridning, krosstalk, samt icke-linjäriteter i mottagarens elektronik. Resultatet blir ofta felaktigt återgivna ord eller siffror, missförstånd av kommandon eller övergripande försämrad kommunikationseffektivitet. I kognitiva studier kan brusförväxling uppstå när hörseln blir utsatt för betydande bakgrundsljud och mottagaren lälser ord eller meningar fel.

Åtgärder mot brusförväxling inkluderar förbättrad sikt-till-brus-förhållande, filtrering och brusreducering, felrättningskodning, robust modulation och bättre brusblockering i mottagaren. I ljuddesign och taligenkänning används även kontextualisering och avancerade dekoder för att minska effekten av störningar. Mätningar som SNR och bitfel eller ordfel används för att bedöma risk och effektivitet hos motåtgärder.