brottslighetsstatistik

Brottslighetsstatistik är statistik över förekomst och fördelning av brott i samhället. Den syftar till att beskriva hur vanligt brottsligheten är, vilka brottstyper som dominerar, och hur det fördelas efter ålder, kön, geografi och tid samt att följa trender över tid. Begreppet används av myndigheter, forskare och allmänheten för att förstå säkerhetsläget och effekten av förebyggande insatser.

Statistiken samlas vanligtvis in från flera källor, till exempel polisanmälningar, domar och straff, samt brottsofferundersökningar. I Sverige är Brottsförebyggande rådet (Brå) en central producent av brottslighetsstatistik och publicerar årsöversikter samt analyser som bryter ned brott efter typ, ålder, kön, tid och geografi. Andra källor inkluderar officiell statistik från myndigheter samt internationella jämförelser.

Vanliga mått är brottsfrekvens per 100 000 invånare, antal anmälda brott och demografiska fördelningar som ålder och kön. Viktiga begrepp är incidentbaserad statistik, brottsofferundersökningar och uppklarad andel. Jämförelser mellan länder kräver harmonisering av definitioner eftersom vad som räknas som ett brott och hur det registreras varierar över tid och plats.

Det finns flera begränsningar. Officiell brottslighetsstatistik fångar ofta bara en del av verkligheten eftersom många brott aldrig anmäls (den mörka figuren). Ändringar i lagstiftning, rapporteringsrutiner eller domstolspraxis påverkar talens jämförbarhet över tid. Brottsofferundersökningar kan komplettera, men de har också osäkerheter.

Användningen av brottslighetsstatistik omfattar policyutveckling, riskanalyser och forskning. Den ger en översikt av förändringar i brottslighet och av risk- och skyddsfaktorer, men bör tolkas med uppmärksamhet på källor, definieringar och metodologi.