bolagsstrukturer

Bolagsstrukturer avser hur företag är organiserade ur ett juridiskt och ägarperspektiv. Det beskriver vilken rättslig form som används, hur ägandet är fördelat och hur bolagets inbördes relationer och beslutsfattande fungerar i en koncern eller som fristående enhet.

I Sverige dominerar aktiebolaget, AB, som kan vara privat eller publikt. Mindsta aktiekapital är 25 000 kronor för privata AB och 500 000 kronor för publika AB. Aktieägarnas ansvar är begränsat till deras kapitalinnehav. Bolaget leds av en styrelse och en verkställande direktör (VD) som utses av bolagsstämman. Bolagsordningen reglerar bolagets ändamål, aktier och kapitalstruktur. Mindre företag kan också driva handelsbolag (HB) eller kommanditbolag (KB), där ansvar och funktion skiljer sig åt jämfört med aktiebolag.

I en koncern består moderbolaget av ett antal dotterbolag som är juridiskt skilda men som ofta kontrolleras genom majoritetsinnehav. Koncernredovisning krävs när koncernen uppfyller vissa storlekskrav och regleras normalt av Årsredovisningslagen eller IFRS för större noterade företag.

Ägarstruktur beskriver hur aktierna är fördelade mellan olika ägare eller institutioner. Bolagsordningen, stämman, styrelsen och VD utgör kärnan i bolagets styrning, medan revisor (eller registrerat revisionsbolag) granskar redovisningen i större bolag. Val och ansvar regleras av aktiebolagslagen.

Omstruktureringar som fusion eller delning används för att förändra en bolagsstruktur inom en koncern eller mellan fristående bolag. Sådana åtgärder följer regler i aktiebolagslagen och kan kräva bolagsstämmobeslut och uppdatering av bolagsordningar.