besvimelsesanfall

Besvimelsesanfall, eller synkope, är en tillfällig förlust av medvetandet orsakad av en kortvarig minskning av blodflödet till hjärnan. Det betraktas som ett symptom snarare än en sjukdom och uppträder ofta plötsligt med snabb återhämtning inom minuter.

De vanligaste typerna är vasovagal (reflex) synkope, ortostatisk synkope och kardiell synkope. Vasovagal utlöses ofta av långvarigt stående, värme, smärta eller stress och föregås av yrsel, svettningar och blekhet. Ortostatisk synkope uppstår vid snabb uppstigning eller dehydrering och innebär att blodtrycket faller. Kardiell synkope beror på hjärtproblem som arytmi eller strukturella sjukdomar och kan komma vid ansträngning eller vila.

Symtom före svimningen kan inkludera yrsel, suddig syn, illamående och domningar i benen. Efteråt är uppvaknandet vanligtvis snabbt, men personen kan känna sig trött eller förvirrad en kort stund. Epileptiska attacker och andra orsaker kan misstas för synkope.

Utredning baseras på medicinsk historia och kroppslig undersökning samt EKG. Vid behov görs blodprover, ortostatiska tester och belastningstest; vidare utredning kan omfatta ekokardiografi eller långtidsregistrering vid misstanke om hjärtorsak.

Behandling syftar till att förebygga återfall och att hantera underliggande orsaker. Livsstilsåtgärder som ökat vätske- och saltintag, regelbunden motion och undvikande av utlösande faktorer används ofta. Vid kardiell orsak följs särskilda medicinska riktlinjer; vissa fall kräver avancerad behandling. Första hjälpen vid ett pågående fall är att lägga personen platt och höja benen om möjligt, försäkra fri luftväg och ring vård vid långvarig medvetslöshet eller skada vid fallet.