beslutsmöjlighet

Beslutsmöjlighet beskriver i vilken grad en person eller en grupp har rätt och möjlighet att fatta beslut inom ett visst område. Begreppet omfattar formell befogenhet, tillgång till relevant information och resurser samt den tid som behövs för att fatta och genomföra beslut. Det innefattar ofta ett visst beslutsrum eller beslutsrättigheter och anger vad som kan beslutas självständigt och vad som kräver uppföljning eller godkännande.

Inom arbetslivet används termen för att beskriva hur mycket autonomi medarbetare har i arbetet, planering, problemlösning och resursanvändning. Hög beslutsmöjlighet kan öka snabbhet, engagemang och arbetsnöjdhet, men kräver tydlig ansvarsfördelning, riskhantering och stöd. Låg beslutsmöjlighet kan leda till flaskhalsar, demotivation och ineffektivitet.

Faktorer som påverkar inkluderar organisationsstruktur och kultur, policyer och regler, ledarskapsstil, tillgång till information samt kompetens. Delegation av befogenheter och tydliga ansvarsområden ökar beslutsmöjligheten; centralisering och strikt byråkrati minskar den. Inom offentlig sektor och projektarbete används ofta begreppet för att beskriva beslutsgångens tydlighet och mandat.

Bedömning och forskning kopplar beslutsmöjlighet till resultat som beslutstempo, kvalitet, innovation och motivation. Den är nära besläktad med begrepp som empowerment och delaktig styrning samt med hur beslutsrättigheter fördelas i organisationer. En balanserad beslutsmöjlighet innebär ofta kombinationen av frihet att fatta beslut och tydliga ramar för ansvar och kontroll.