berusningsmedel

Berusningsmedel är ett allmänt svenskt begrepp för substanser som vid intag orsakar berusning eller stark påverkan på centrala nervsystemet. Begreppet används ofta i folkhälso- och skollitteratur samt i juridiska och vårdkontexter för att beskriva ämnen som påverkar medvetande, omdöme, motorik och perception. Berusningsmedel kan vara alkohol, illegala droger, preparat som används utanför sin ordinerade indikation eller andra ämnen som ger en snabb och ofta kortvarig effekt.

Kategorierna av berusningsmedel är varierande och kan delas in utifrån farmakologisk verkan. Depressiva medel som alkohol och vissa läkemedel dämpar centrala nervsystemet och kan ge sluddrighet, nedsatt omdöme och andningspåverkan i högre doser. Stimulerande medel som amfetaminer och kokain ökar vakenhet och energi men kan leda till oro, sömnstörningar och hjärtproblem. Hallucinogena medel påverkar perception och tänkande, medan opioidlaster och vissa syntetiska droger ofta ger stark smärtlindring eller eufori följt av risk för allvarlig andningsdepression. Cannabis och andra cannabinoider samt inhalationsmedel är andra exempel med olika hälsoeffekter.

Hälsorisker och samhällspåverkan är betydande. Berusningsmedel kan orsaka akut skada, beroende, psykiska besvär och långsiktiga hälsoproblem. Rättsliga regler varierar mellan länder och regioner; försäljning, innehav eller användning kan vara förbjudet eller reglerat, ofta med åldersbegränsningar. Förebyggande åtgärder fokuserar på information, skadereduktion, tidig vård och behandling vid beroende. Behandling kan innefatta psykosocialt stöd, medicinsk behandling och rehabilitering. Berusningsmedel är ett brett begrepp som används för att beskriva substanser som orsakar berusning och dess konsekvenser i individ och samhälle.