belysningsenheter

Belysningsenheter är de måttenheter som används inom belysningsvetenskap och teknisk tillämpning för att kvantifiera ljus. De beskriver hur mycket ljus som produceras, hur starkt ljuset är inriktat i en viss riktning och hur mycket ljus som når en yta. Begreppet omfattar främst ljussflöde, ljusstyrka, belysningsnivå och luminans samt relaterade mått som ljuseffektivitet.

Ljussflöde mäts i lumen (lm) och beskriver det totala ljus som en ljuskälla avger i alla riktningar. Ljusstyrka eller ljusutstrålning i en riktning mäts i candela (cd) och anger hur mycket ljus som når en given riktning. Illuminans, som beskriver hur mycket ljus som träffar en yta, mäts i lux (lx); 1 lux är lika med 1 lumen per kvadratmeter (lm/m²). Luminans, som motsvarar hur starkt ljuset upplevs på en yta, mäts i nit (cd/m²). Lm/W beskriver ljuseffektivitet, dvs. hur mycket ljus som produceras per närvarande watt elektricitet.

Dessa enheter är kopplade genom fotopto-metriska relationer som styr ljusdesign. Till exempel används lux för att ange rekommenderade belysnivåer i olika rum, medan lumen betraktar den totala ljusutgången hos en armatur. Luminansen talar om hur en yta upplevs i ögat beroende på färg och textur.

Standarder och organismer som IEC och CIE reglerar definitioner och mätningar av belysningsenheter. Inom praktisk belysning används ofta även mått som färgtemperatur och färgåtergivning som komplement till de renodlade enheterna. Belysningsenheter används för att jämföra prestanda hos olika ljuskällor och för att dimensionera trygga och energieffektiva installationer.