bedrivning

Bedrivning är inom teknik och automation den mekanism som omvandlar energi till kontrollerad rörelse eller kraft i en maskin. Den fungerar som länken mellan styrsignal och fysisk handling och kan vara elektrisk, hydraulisk, pneumatiskt eller magnetiskt driven, samt innefatta kombinationer av dessa.

Vanliga typer av bedrivning inkluderar elektriska aktuatorer (såsom motorer och linjära aktuatorer), hydrauliska aktuatorer (cylindrar och motorer som drivs av vätska under tryck), pneumatiska aktuatorer (luftdrivna cylindrar) samt magnetiska eller piezoelektriska lösningar. Dessa enheter omvandlar energi till rörelse eller kraft och kan utformas för att ge linjär eller roterande rörelse, samt för olika krafter, hastigheter och precision.

Styrning och återkoppling är ofta central i bedrivningsteknik. Aktuatorn får en styrsignal från ett styrsystem (PLC, DCS eller en mjukvarukontroller) och omvandlar den till verklig rörelse. I många system används sensorer för feedback, vilket gör det möjligt att uppnå exakt position, hastighet eller kraft (sluten eller öppen styrning). Slutna system erbjuder ofta bättre precision och stabilitet än öppna.

Viktiga egenskaper vid bedrivning är kraft eller moment, hastighet, noggrannhet, slaglängd eller resa, respons- och reglerningstid, energieffektivitet, livslängd och underhållsbehov. Designval påverkas av miljö, buller, värmeavledning och säkerhet.

Användningsområden inkluderar industriell automation, robotik, CNC-maskiner, fordons- och flygindustri samt konsumentelektronik där små eller precisionskrävande rörelser behövs. Bedrivning är därmed centralt för att omvandla styrsignaler till fungerande mekanisk handling.