bedömningsprocess

Bedömningsprocessen är den systematiska vägen från målformulering till beslut om en elevs eller students kunskaper, färdigheter och förmågor i relation till givna lärandemål. Den används för att stödja lärande, informera betygs- och prisbeläggningsbeslut samt ge underlag för undervisningens utveckling. Processen styrs ofta av nationella eller fakultetsbaserade standarder och gäller både formativ och summativ bedömning.

Syftet med bedömningsprocessen är att tydligt beskriva vad som förväntas av den som bedöms, att ge meningsfull återkoppling och att säkerställa rättssäkerhet och transparens i beslut. Den ska bidra till likvärdighet i bedömningar över såväl tid som olika bedömare och kontexter.

De huvudsakliga faserna inkluderar planering, där mål och kriterier formuleras samt bedömningsmetoder väljs; insamling av bevis, exempelvis prov, uppgifter, laboratoriearbete, observationer eller portföljer; tolkning och kvalitetssäkring, där bedömningarna jämförs med kriterier och överenskomna standarder; återkoppling till den som bedöms; och beslut samt dokumentation av underlaget. En systematisk dokumentation underlättar uppföljning och granskningsbara beslut.

Vanliga bedömningsformer är formativ bedömning (återkoppling under lärprocessen), summativ bedömning (slutgiltiga betyg eller omdömen), diagnostisk bedömning (för att identifiera styrkor och behov) samt portföljbedömning och kontinuerlig bedömning av uppgifter.

Kvalitet och rättssäkerhet betonar tydliga kriterier, konsekvent tillämpning, möjligheter till överprövning och tillgång till anpassningar vid behov för att främja likvärdighet. Utmaningar inkluderar subjektivitet, arbetsbelastning och balansen mellan bedömningsformernas olika syften.