bearbetningstider

Bearbetningstider beskriver den tidsåtgång som krävs för att behandla eller omvandla input till output. Begreppet används inom olika områden, såsom tillverkning, informationsteknik och tjänsteleverans, och innefattar både själva arbetet och den tid som går åt före eller efter arbetet.

Inom tillverkning brukar bearbetningstiden ofta definieras som cykeltid per enhet och omfattar både själva bearbetningen och ofta inställningstid. Långa bearbetningstider reducerar genomströmningen och förlänger ledtiden, medan förbättringsåtgärder som automation och bättre arbetsflöden kan korta tiderna. Variationer uppstår i utrustningsunderhåll, råmaterialets kvalitet och batchstorlek.

Inom datahantering och IT används bearbetningstider för att beskriva hur lång tid en uppgift eller en fråga tar att köra, analysera data eller returnera resultat. Faktorer inkluderar datamängd, algoritmers komplexitet, hårdvara, in- och utdata och parallellisering. Prestanda rapporteras ofta som medelvärden, medianer eller percentiler.

Inom offentlig förvaltning och tjänstesektorn uppmärksammas normalt handläggningstider eller svarstider för ansökningar och begäranden. Dessa tider påverkas av dokumentkvalitet, verifieringskrav och arbetsbelastning.

Att mäta bearbetningstider, kartlägga processer och identifiera flaskhalsar underlättar planering och förbättring. Genom tidsstudier, kartläggning av värdeflödet och kontinuerligt arbete kan man minska onödig väntetid och öka kapaciteten utan att äventyra kvaliteten.