ballastvattenrening

Ballastvattenrening avser ombordåtgärder som behandlar ballastvatten innan det släpps ut i havet. Ballastvatten används för att ge fartyget stabilitet och rätt trim när last eller bränsleförbrukning förändras. Under inlastning följer ofta marina organismer med i ballasttankar, och utsläpp kan sprida främmande arter till nya ekosystem och skapa kostnader i hamnar och längs kusterna.

Metoderna innefattar filtrering och UV-ljus samt kemiska desinfektionsmetoder som elektroklorering eller ozonering. Ofta används kombinationer av flera tekniker och även ballastvattenutbyte (BWE) som övergångsåtgärd. Målet är att minska antalet levande organismer och deras spridning vid utsläpp.

Regelverket fastställs främst av IMO:s Ballast Water Management Convention. Fartyg ska använda godkända BWMS och uppfylla D-2-standarden; D-1 tillåter ballastvattenutbyte som alternativ. Regionala regler, till exempel USA:s kustbevakning (USCG) och EU-lagstiftning, kompletterar kraven. Fartyg ska ha en Ballast Water Management Plan och Ballast Water Record Book.

Drift och underhåll: BWMS kräver el och plats ombord samt regelbundet underhåll. Installationen kräver anpassning av ledningar och tankar. Systemen genomgår provtagning och övervakning för att säkerställa att utsläppen uppfyller D-2-standarden och dokumentation i fartygets loggböcker.

Effekt och utmaningar: Reningen har minskat spridningen av invasiva arter men är inte helt felfri. Effektiviteten påverkas av organismers livscykel, vattenförhållanden och underhåll. Vissa sporer och mikroorganismer kan överleva behandlingar och kräva kompletterande åtgärder. Kostnader och drift påverkas av valda tekniker och fartygsdesign.