aggregatnivåer

Aggregatnivåer är olika nivåer av sammanställning eller aggregering av data, där detaljer i rådata reduceras till mer övergripande enheter eller kategorier. Begreppet används inom statistik, forskning och offentlig förvaltning för att beskriva hur fin eller grov en datamängd är i sin struktur. Vanliga dimensioner är geografiska (nation, regionalt, län, kommun, postnummerområde), tidsmässiga (år, kvartal, månad, vecka) och tematiska eller demografiska kategorier (åldersgrupper, inkomstklasser, utbildningsnivåer). Valet av aggregatnivå påverkar vad som kan observeras och hur säker delning av data är. Låg aggregation (mikrodata) ger detaljerad information men ökar risken för identifiering och begränsar tillgänglig spridning. Hög aggregation (makrodata) skyddar integriteten bättre men döljer variationer och kan leda till missvisande slutsatser om subgrupper.

Användning av aggregatnivåer förekommer ofta i offentlig statistik, policyutvärdering och indikatorarbete för att möjliggöra jämförbarhet över tid och mellan områden samt för att anpassa analyser till beslutsprocesser. Metoderna innefattar att data grupperas enligt valda dimensioner och att lämpliga aggregationsfunktioner används, till exempel summa, medelvärde eller median, beroende på variabeltyp. En vanlig utmaning är MAUP (modifiable areal unit problem), där resultaten kan ändras när hur områden definieras eller hur nivåer väljs ändras. Relaterade begrepp inkluderar mikrodata, makrodata och anonymiseringstekniker som syftar till att skydda integriteten.