Växtsorter

Växtsorter syftar på kultiverade växter som kännetecknas av tydligt definierade och stabila egenskaper. De används inom jordbruk, trädgårdsodling och landskapsarkitektur och är avsedda att odlas under normala odlingsförhållanden på ett förutsägbart sätt. En växtsort kan uppstå genom selektion, korsning eller andra förädlingsmetoder och sedan förvaltas över flera generationer.

Namngivning och klassificering av växtsorter följer regler som framställs av den internationella nomenklaturen för odlingstekniska växter. En kultivar benämns vanligtvis enligt kultivar-namnet som skrivs inom citattecken, till exempel tomat 'Marmande', och underordnas artbeteckningen som beskriver arten. För att vara användbar måste egenskaperna vara konsekventa och igenkännbara över tid och olika odlingsförhållanden.

Uppkomsten av nya sorter sker genom förädling där egenskaper som avkastning, näringsinnehåll, smak, färg eller motståndskraft mot sjukdomar och miljöstress utvärderas. Efter tester och jämförelser kan en sort registreras i officiella listor eller databaser, vilket underlättar handel och spridning.

Varianter av växtsorter bör kunna föröka sig på ett sätt som bevarar tänkta egenskaper, ofta genom vegetativ förökningsmetod som sticklingar eller andra kloningsmetoder när det är nödvändigt för att behålla karaktären hos kultivaren. I många länder skyddas nya växtsorter av uppfödarrättigheter som ger uppfödaren ensamrätt att sälja sorten under en viss tid.

Användningen av växtsorter är bred och omfattar kommersiell odling, hemodling samt offentliga planteringar. Bevarandet av genetisk mångfald bland sorter är viktigt för motståndskraft och anpassning till framtida miljöförändringar.