växtsort

Växtsort är ett begrepp inom botanik och hortikultur som beskriver en kultiverad växtvariant inom en art som kännetecknas av tydliga, enhetliga och stabila egenskaper. En växtsort kan uppkomma genom målmedvetet förädlingsarbete, urval och korsningar eller genom naturliga variationer som utvärderats och fastställts. Begreppet omfattar både nyare odlingsvarianter och äldre cultivarformer som upprepade generationer ofta avlats fram och behållits genom vidare förökning.

Namngivning och klassificering: Växtsorter används i samband med det vetenskapliga artnamnet och ett sortnamn, ofta i citattecken eller enkla citat, till exempel Malus domestica 'Gala'. Sortnamnet gör att egenskaperna kan kopplas till en särskild form av växten som skiljer sig från andra sorters inom samma art. För att bevara specifika egenskaper förökar man vanligtvis växtsorter vegetativt.

Förökning och hållbarhet: För att säkerställa att egenskaperna överförs genom generationer används oftast asexuell förökning, såsom sticklingar, ympning eller delning. Vissa sorter kan också spridas genom frö, men då riskerar man variation i egenskaper mellan avkomman.

Rättslig reglering och skydd: Växtsorter kan vara föremål för skydd genom växtsortsskydd (plant variety rights) i många länder. För att ett nyupprättat växtsort ska kunna skyddas krävs ofta tester för Distinctness, Uniformity och Stability (DUS). InternATIONellt regleras detta bland annat genom UPOV-systemet.

Användning: Växtsorter används inom jordbruk, trädgårdsodling och landskapsarkitektur där konsekventa egenskaper som fruktstorlek, färg, blomningstid och växtsättning är viktiga för produktion och handel. Exempel på välkända växtsorter är Malus domestica 'Gala' och Rosa 'Peace'.