Växtligheten

Växtligheten är allt växtliv i ett område och utgör grunden för många ekosystem. Den består av växter och andra fotosyntetiska organismer som alger samt vissa lavar. Växter fungerar som primära producenter: de fångar solenergi och omvandlar den till kemisk energi i biomassa. Genom fotosyntesen frisätts syre och växter bidrar även till kolbindning i biomassa och jordmånsorganiskt material.

Växtligheten delas in i olika grupper: kärlväxter som träd, buskar och örter; mossor och leverväxter samt alger i vatten. Gräs och andra icke-trädväxter är viktiga i många habitater. Den övergripande sammansättningen varierar kraftigt mellan biomer; tundraens lågväxtlighet står i kontrast till tropiska regnskogar med hög biodiversitet.

Växtligheten påverkas av klimat, markförhållanden och vatten. Temperatur, nederbörd och jordsammansättning avgör vilka arter som kan leva där och deras livscykler. Växtlivet reglerar och påverkas av vattenflöden, jordstruktur och näringstillgång, och processen av succession formar landskap över tid. Anpassningar som bladtäcke, överlevnadsstrategier och andra fysiologiska egenskaper varierar mellan arter.

Mänsklig aktivitet påverkar växtligheten genom avverkning, jordbruk, urbanisering och introduktion av invasiva arter. Bevarandeinsatser och restaurering syftar till att skydda biologisk mångfald, upprätthålla ekosystemtjänster som kolinlagring, vattenreglering och erosionkontroll. Växtligheten studeras inom botanik, vegetationsekologi och landskapsekologi och kartläggs ofta med växtkartor och fjärranalys.