Växthusgas

Växthusgas är en gas i jordens atmosfär som absorberar och avger infraröd strålning. Denna process är känd som växthuseffekten, och den är avgörande för att hålla jorden tillräckligt varm för att upprätthålla liv. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara betydligt lägre.

De viktigaste naturliga växthusgaserna inkluderar vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och ozon (O3). Vattenånga är den mest förekommande växthusgasen, men dess koncentration i atmosfären styrs huvudsakligen av temperaturen. Koldioxid är en nyckelkomponent i den naturliga kolcykeln och släpps ut genom vulkanutbrott och andning, samtidigt som den tas upp av växter genom fotosyntesen. Metan produceras under anaeroba förhållanden, till exempel i våtmarker och hos djur.

Mänskliga aktiviteter har lett till en ökning av koncentrationen av vissa växthusgaser, framför allt koldioxid, metan och dikväveoxid. Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) för energiändamål är den största källan till ökad koldioxidhalt. Avskogning bidrar också, eftersom träd lagrar koldioxid. Jordbruk, inklusive boskapsskötsel och risodling, samt avfallshantering, är betydande källor till metan och dikväveoxid. Dessa ökade nivåer av växthusgaser förstärker växthuseffekten, vilket leder till en global uppvärmning och klimatförändringar. Koncentrationen av syntetiska växthusgaser, som fluorerade gaser, har också ökat på grund av industriella processer och deras potential att bidra till klimatförändringar är mycket hög.