Vattenånga

Vattenånga är gasformen av vatten. Den uppstår när vatten avdunstar eller kokar och molekyler får energi nog att lämna den flytande fasen. Vattenånga är luktfri och osynlig och fyller den omgivning där den finns. I jordens atmosfär är vattenånga en av de mest betydelsefulla växthusgaserna och bidrar till växthuseffekten genom att fånga värme som annars skulle strålas ut i rymden. Mängden vattenånga i luften varierar kraftigt med temperatur, plats och tid.

I atmosfären mäts vattenånga ofta som relativ fuktighet (procent), eller som specifik fuktighet (kg vattenånga per kg torr luft). När ånghalten når mättnad kondenserar ångan och bildar dimma eller moln; vid nedkylning eller ökad avkylning sker dagg. Under avdunstning och kondensation sker överföring av latent värme, vilket driver väder- och klimatprocesser. Daggpunkt är den temperatur vid vilken ångan börjar kondensera.

Användningar av vattenånga förekommer i många industrier och hushåll, särskilt i ångdrivna turbiner, uppvärmning, matlagning och sterilisation. Inom klimatforskning är vattenånga en dominerande växthusgas som påverkar energibalansen i atmosfären och deltar i vattenkretsloppet och väderbildningen. Långsiktigt ökar förstärkt uppvärmning ofta mängden vattenånga i troposfären, vilket fungerar som en återkopplingsfaktor i klimatet.