Väghfordon

Väghfordon är fordon som är avsedda att färdas på offentliga vägar. Begreppet används framför allt om motorfordon, såsom personbilar, lätta och tunga lastbilar, bussar samt motorcyklar och mopeder. Släp och dragfordon räknas in när de används i samband med vägtrafik på allmänna vägar. I vissa sammanhang regleras även icke-motoriserade fordon som cyklar eller elcyklar, men de betraktas ofta som vägtrafikanters egen utrustning snarare än väghfordon.

I regler och lagstiftning ansvarar myndigheter i varje land för registrering, körkort och fordonssäkerhet. I Sverige regleras väghfordon bland annat av Trafikförordningen och vägtrafiklagen; registrering, körkort och försäkringar hanteras av Transportstyrelsen, medan Trafikverket ansvarar för vägnätet och infrastruktur. Fordon måste vara registrerade, besiktade i enlighet med gällande krav och förses med registreringsnummer och försäkring.

Miljö- och utsläppskrav påverkar vilka väghfordon som får köras i olika zoner och tidsramar. Elektrifiering och autonoma funktioner är framväxande trender som driver utvecklingen av batteriteknik, laddinfrastruktur och säkerhetssystem som avancerade förarstödsystem.

Väghfordon utgör kärnan i person- och godstransport och har en central roll i planering av tätorter, trafikflöden och mobilitet. Data om fordonsflottor används i forskning och politik för att bedöma trafikmiljö, klimatpåverkan och ekonomisk effektivitet.