Videoväggar

Videoväggar består av flera bildpaneler som sätts samman till en enhetlig skärmyta. Genom att placera moduler i ett rutnät skapas en stor display som kan visa breda bilder och flera källor samtidigt. Videoväggar kan byggas med LCD-, LED- eller projektionsbaserade moduler.

Liknande LCD- och LED-videoväggar skiljer sig åt i ljusstyrka, kontrast, upplösning och kostnad. LCD-videoväggar använder flera tunna bildpaneler med små ramar; LED-videoväggar består av modulära ljuskällor som ger högre ljusstyrka och bättre betraktningsvinkel vid stora väggstorlekar. Projektioner uppnås genom flera bildkällor som justeras och blandas (edge blending) för en sömlös bild. Bezelbredden påverkar hur synliga sömmarna är.

Tekniskt kräver videoväggar bildbehandlingsenheter eller videoväggprocessorer som styr ingångssignaler, färg och positionering. Vanliga ingångar inkluderar HDMI, DisplayPort och SDI; större system kan använda nätverksbaserad distribution. Vid kalibrering justeras färg, gamma och geometrin så att panelerna bildar en enhetlig bild; ibland används kant-korrigering (warp) och bezel compensation.

Installation innefattar ramverk eller väggfästen, kabeldragning, kraftförsörjning och ventilation. Viktiga överväganden är bezelbredd, avstånd till publik, underhållsservice och möjliga redundanslösningar för ström och fel. Drift och övervakning främjas ofta av mjukvarustöd som övervakar panelernas status.

Användningsområden inkluderar kontrollrum och övervakning, nyhets- och sportstudior, offentliga informations- och reklamskyltar samt företagslobbys och evenemang. Fördelarna är stor visuell skala och flexibilitet i layout, medan nackdelarna inkluderar hög initial kostnad, komplex installation, och behov av regelbunden kalibrering och underhåll.