Vattenstånd

Vattenstånd är ytan av vattnet i en sjö, älv, kustnära havsdel eller annat vattendrag i relation till en referensnivå. Det används för att beskriva hur högt vattnet står vid en given tidpunkt och påverkas samtidigt av faktorer som flöde, nederbörd, snösmältning och tidvatten. Vattenståndet mäts vanligtvis vid hydrometriska stationer där man registrerar höjden i meter över en bestämd referens, ofta över havets medelnivå eller något nationellt bestämt höjddatum. Metoder för mätning inkluderar fasta stafflingar (staff gauge), tryckbaserade sensorer, radar- eller akustiska sensorer samt GPS-baserade system.

Vattenstånd varierar över tid. I kustzoner påverkas det av tidvatten och stormfloder; i inlandsvatten påverkas det av nederbörd, avrinning, snösmältning och dam- eller vattenkraftsreglering. Diurna och säsongsbundna variationer kan uppträda, liksom plötsliga fluktuationer vid intensiva nederbördsperioder eller kraftiga vindar som påverkar vattenytan.

Vattenstånd har stor betydelse för flera samhällsfunktioner. Det används vid planering och varningssystem för översvämningar, för sjöfart och navigering, vattenförvaltning, hydroelektrisk produktion samt ekologi och kustmiljö. Data från hydrometriska nätverk och väderprognoser används för att modellera framtida vattenstånd och ge prognoser och varningar till allmänhet och myndigheter.

I Sverige hanteras vattenståndsdata av nationella hydrometriska tjänster och meteorologiska institut, och publiceras i overvåkningssystem och varningsmeddelanden. Tillgång till historiska data och prognoser gör det möjligt att analysera vattenbalans, flöden och risker relaterade till vattenståndet.