Vävnadsflikar

Vävnadsflikar är fold eller ridser av vävnad som förekommer i olika organ och vävnadslag. De bildas när vävnaden veckas eller inväxlas och kan vara upphöjda eller infällda. Syftet med vävnadsflikar varierar mellan organ, men de flesta funktionella roller är att öka ytan, skapa strukturer eller underlätta funktioner som absorption, sekret eller mekanisk stöd.

Vanliga exempel finns i matsmärtens och tarmens slemhinnor. I magsäcken bildas magsäckens rugae (veck) som gör att magsäcken kan töjas när den är fylld. I tunntarmen finns plicae circulares, vilka ökar ytan och förbättrar näringsupptaget. I tjocktarmen kan veckstrukturen bidra till att skapa haustra och ge viss rörlighet i segmenten. I hjärnan är de brytningar och veckningar av cortex - gyror och sulci - avgörande för att öka den totala ytan och därigenom antalet neuron och kopplingar.

Bildningen av vävnadsflikar uppstår i utvecklingen genom differential tillväxt och mekaniska krafter i vävnaden, ofta i samverkan mellan hud, slemhinnor och underliggande stroma. Faktorer som blodflöde, elasticitet och matrixkomposition påverkar hur tydliga eller komplexa veckningarna blir.

Klinisk relevans: avvikande veckning kan indikera olika tillstånd. Till exempel kan onormal veckbildning i hjärnan vara kopplad till utvecklingsstörningar såsom lissencefali, medan förändringar i tarmveckningen kan påverka absorptionsförmågan. Vävnadsflikar observeras ofta och beskrivs inom histologi och anatomi som en del av normal eller patologisk vävnadsstruktur.